När jag hör din röst

Härom kvällen läste jag ut När jag hör din röst. Det är den andra boken i den omtalade och populära serien Twilight.

När jag hör din röst tar vid där första boken slutar. Det är inga problem att komma in i boken och det dröjde inte länge innan jag var lika fast i den som jag var när jag läste första boken. Det blir som att man bara måste läsa och läsa, för att få veta hur det slutar.

När jag hör din röst är precis lika välskriven som första boken, men tyvärr innehåller den inte lika mycket av kärleken mellan Bella. Den handlar mest om Bellas liv.

Vill inte berätta för mycket så att jag avslöjar för mycket, men om du har läst den första boken tycker jag aboslut du ska läsa denna. Jag ska börja läsa på den tredje boken så fort jag får chansen.


Änklingen

För ett par veckor sen la jag upp vad jag skrivit om boken En sorts kärlek. Och eftersom jag inte har något bättre för mig ikväll kommer här vad jag tycker om uppföljaren, Änklingen.

I natt läste jag ut boken Änklingen, av Ray Kluun. Änklingen är fortsättningen på En sorts kärlek. Uppföljaren tar sin början när Stens fru ska begravas, och i slutet befinner de sig i Australien.

Boken var bra, men inte alls lika gripande som den första. Precis som den första boken är Änklingen helt verklighetsbaserad och skriven av huvudpersonen själv. Den stora skillnaden mellan böcker är att denna inte innehöll lika mycket kärlek.

I den första boken växer kärleken fram hela tiden, och i slutet förstår man hur mycket han älskar sin fru, trots allt han gör. Men i denna... där flippar han bara ur totalt. Den slutar visserligen lyckligt och under resans gång inser han att kärleken till hans dotter räddar honom. Men han är verkligen en idiot genom större delen av boken. Har man läst den första boken, borde man läsa den andra bara för att se hur det går. Och det slutar ju bra. I dagsläget så lever mannen tillsammans med kvinnan som han hade ett förhållande med innan, och de har två barn tillsammans.


En sorts kärlek

Jag kom på idag att jag skrev om några böcker på min gamla blogg. Och bara för att jag tycker dem är väldigt bra tänker jag skriva om dem här. Jag har läst en hel del böcker, men det fnns ingen som berört mig som En sorts kärlek gjorde när jag läste den.

En sorts kärlek är verklighetsbaserad och handlar om Sten och Carmen som lever ett lyckligt liv tillsammans i Amsterdam. De har gott om pengar, bra vänner och en underbar liten dotter.

Men det blir inte riktigt som de tänkt sig. Carmen upptäcker en knöl i sitt bröst, och det visar sig att hon har bröstcancer. Deras bekymmerslösa liv byts snabbt mot sjukhusbesök och en hemsk sjukdom som drabbar alla i deras närhet.

Livet är varken lätt för Carmen eller för Sten. På dagarna är han den perfekta maken och tar hand om sin fru. Följer med henne till sjukhuset för strålbehandlingar och tar hand om henne i hemmet. Men på nätterna flyr han tillvaron till ett annat slags liv.

 

Boken berör verkligen. Det är mannen själv som har skrivit boken efter fruns död och det märks hur mycket han älskar henne. Deras kärlek är vacker, och Carmens sätt att ta farväl av sina nära och kära, inte allra minst sin älskade dotter, det berör verkligen. Under vissa kapitel vill man bara slå Sten, men sen i nästa förklarar han sin kärlek till frun. Och man förstår hur mycket kärlek han kände för henne.

 

Jag har aldrig gråtit till en bok innan, men jag kunde verkligen inte kämpa emot tårarna. Allt blev bara för mycket. Den är vacker och hemsk på samma gång. Han beskriver allt och man kan verkligen sätta sig in i deras situation. Jag blev överlycklig när jag fick veta att han skrivit en fortsättning på boken, om hur livet blev sen. Den är inte lika bra, inte lika stark. Det var den starkaste bok jag läst. Jag kan verkligen rekommendera att läsa den.




RSS 2.0